Saddams halvbrors huvud slets av.
Nyligen kunde man på TV4:s text-teve läsa den makabra rubriken ”Saddams halvbrors huvud slets av”. Artikeln handlade givetvis om avrättningen av två hejdukar till Iraks exdiktator varav en dessutom var den senares halvbror. Vid själva avrättningen, som verkställdes genom hängning i likhet med avrättningen av Saddam Hussein själv, inträffade det sällsynta att en av de dömdas huvud slets loss från kroppen av snaran. Ett obehagligt missöde som dock kan inträffa vid en hängning.
Onödiga makabra detaljer.
Att själva avrättningen har ett nyhetsvärde förstår jag, Irakkriget pågår fortfarande och understryker den amerikanska invasionsarméns misslyckande. Irak blev inte ett paradis på jorden sedan den onde diktatorn avlägsnats. Däremot står hundratusentals människor och väntar på rättvisa och vedergällning efter decennier av övergrepp och förtryck.
Däremot undrar jag över själva nyhetsvärdet i det avslitna huvudet. Det förändrar inte situationen alls. Karlen hängdes som planerat. Det är bara en vidrig detalj från avrättningsförfarandet som jag helst hade sluppit läsa om. Det kanske säger en del om de primitiva omständigheter under vilka de irakiska dödsdomarna verkställs men förändrar som sagt ingenting i sak. Det är alltså bara TV4 som frossar i blod och skräck. Låt oss slippa, det är tillräckligt mycket sådant på nyheterna ändå!
Bilden av den irakiska rättvisan.
Apropå avrättningarna i Irak så är jag bekymrad över det sätt de genomförts på av en annan anledning, som dock till viss del har med mediebevakningen att göra. Av de bilder som spridits från avrättningarna framgår att de genomförts i ett spartanskt, alldagligt rum med låg takhöjd, av civilklädda maskerade män som dessutom, enligt vittnesuppgifter, låtit förolämpningar hagla över de dödsdömda.
Jag menar att man berövar döden dess mysterium. Visserligen förstår jag att man är orolig för att anhängare till de avrättade ska göra dem till martyrer och därför vill beröva deras bortgång allt potentiellt symbolvärde. Det finns dock en fara med att göra på det viset. De avrättningsbilder vi fått se från de lagliga avrättningarna av Iraks förra ledning skiljer sig inte nämnvärt från de skakiga amatörbilder som terrorister publicerat av hur de avrättar fångar.
Genom att beröva verkställandet av dödsdomarna all officiell prägel framstår den Irakiska regeringen som illegitima förbrytare av samma skrot och korn som dem de avrättar. Bilden som förmedlas till omvärlden, av maskerade civilister som håller i snaran och inte ens vid avrättningsögonblicket kan hålla tillbaka sin primitiva lust att smäda de redan slagna, är bilden av att barbariet alltjämt fortsätter. Det är problematiskt.
"Problematiskt var ordet, sa Bull." Jag ser att vi zoomat in samma problematik. Jag har idag ett inlägg om huvudet som slets av. Vad håller media på med? Jag bara undrar. Vem av oss blir klokare av att få veta dessa detaljer? Kanske finns det någon som behöver se blod för att fatta att det är allvar, men jag tvivlar.
Och det där med dödsstraff. Jag tror inte på det. Av den enkla anledningen att regeringen borde sätta sig över sandlådeprinciper.
Emma: Dödsstraffsdiskussionen tänkte jag inte ta i detta sammanhang, däremot tycker jag att det är angeläget att visa, om man nu har dödsstraff, att verkställandet av domen är något allvarligt och inte något som genomförs enligt de gangstermetoder som vi bevittnat i Irak.
Jag håller med, det ser ut som vilken gangsterlikvidring som helst. Fast jag vet inte riktig hur man ska döda människor på ett stilfullt sätt...